Läser just nu en bok som satt sig i skallen: ”Freudland” av
Mattias Leivinger.
Jag är egentligen inte mycket till fantasyläsare. Och har
inte så väldigt stor koll på psykoanalys-världen. Men på nåt märkligt sätt gifter
sig dom båda ämnena ändå här, och skapar en helhet som är större och väldigt
mycket mer underhållande än man kan tro.
Ett antal av psykoanalysens förgrundsgestalter, med Freud och Jung i spetsen,
har här uppstått som väldigt dugliga fantasyhjältar i en medeltid-ish miljö. De
nedlägger fiender med spikklubbor och svärd, och stora skopor smartness.
Det är
oerhört välskrivet med driv och sprittande berättarglädje, och kryddat med en skev
svart humor. De olika karaktärerna är alla hårt skruvade personligheter, och
man förstår att de är skapade utefter sina respektive karaktäristiska särdrag
inom psykoanalysen.
Nu är jag inte insatt i psykologvärlden, men det behöver
man inte vara, för allting fungerar utmärkt ändå utifrån ett normalt
berättarperspektiv. Dessutom rör sig den 600 sidor långa historien mellan olika
spelplatser, såsom HUSET, STADEN och SKOGEN, så det hinner aldrig bli tråkigt.
Kort sagt så är jag barnsligt förtjust i high koncept-historier, så jag går
igång på Freud som äventyrshjälte. Och när det är skrivet både insiktsfullt
(Leivinger är samtalsterapeut i botten) och lustfyllt, då blir det just precis så här bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar